Privatiseringskommitté för kulturen Juni 28
Dagen efter att Anders Borg meddelat att skatterna ska sänkas ytterligare skriver Kulturdepartementet i direktiven till sin privatiseringskommitté att “andelen enskild finansiering inom kulturlivet bör öka”. Och gör Skatteverkets generaldirektör till ledamot av en kommitté som ska se över kulturpolitiken.
Cecilia Stegö Chilò blev inte långvarig som kulturminister, men Lena Adelsohn Liljeroth fortsätter arbetet med att privatisera kulturpolitiken med betydligt större framgång. På ett drygt halvår som kulturminister har Adelsohn Liljeroth bland annat lyckats avskaffa den fria entrén på statliga muséer, strypa stödet till En Bok För Alla, riva upp avtalen för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Adelsohn Liljeroth medverkade i beslutet att kraftigt försämra kulturarbetarnas villkor genom att urholka deras försäkringsskydd vid arbetslöshet, och hon såg på utan att göra något när EG-domstolens beslut ledde till momschock för åtskilliga teatrar.
I dag tillsätter Adelsohn Liljeroth en kommitté med det popiga namnet Kulturpolitikens inriktning och arbetsformer. Det finns ingen anledning att tveka - privatiseringen av kulturen har bara börjat. Direktiven säger att “andelen enskild finansiering inom kulturlivet bör öka” och att kommittén därför ska se över hur Sverige kan bli mer som “många andra länder i västvärlden” [USA? Storbritannien?] och finansiera kulturen mer genom “samarbete med näringslivet eller genom donationer eller annat stöd från privatpersoner eller juridiska personer”.
Det är bara en liten del av kulturen som är kommersiellt lönsam. Under århundrade efter århundrade före kulturpolitikens genombrott var därför kulturarbetarna beroende av rika mecenater som stod för större delen av finansieringen av deras verksamhet. Genom det offentliga stödet till kulturlivet tog staten ansvar för existensen av ett fritt kulturliv oberoende av förmögna företag och individers välvilja. Det var ett stort framsteg för demokratin och yttrandefriheten.
Jag har inget att privatpersoner, organisationer och företag stödjer kultur - det händer dagligen och är en förutsättning för ett levande kulturliv. I Uppsala är kommunen den största finansiären av kultur, men Svenska Kyrkan, Uppsala Universitet och det privata näringslivet är också viktiga kulturfinansiärer. Linnéjubileet hade aldrig blivit så stort om det inte hade varit för privata sponsorer. Men detta är ett komplement, aldrig en ersättning av en kraftfull offentlig kulturpolitik som står upp för ett fritt och mångsidigt kulturliv och kan balansera de kommersiella intressena.
Lena Adelsohn Liljeroths kulturprivatiseringskommitté är tillsatt för att backa bandet. I stället för att diskutera hur det offentliga stödet kan ökas för att ge utrymme till ett stöd till nya kulturformer utan att behöva ge avkall på stödet till de gamla, ska kommittén öka sponsringen av kulturverksamhet. Och det minst sagt udda draget att utnämna Skatteverkets generaldirektör till ledamot av kommittén talar sitt tydliga språk. Kommittén ska utarbeta förslag för hur förmögna mecenater ska kunna få skatteavdrag för donationer till kultur. Och ingen ska inbilla mig att detta kommer att ske utan att anslagen till kulturpolitiken minskas. Det offentliga stödet till det fria kulturlivet minskas, medan rika människors stöd till sina favoritkulturformer får förmånliga skattevillkor. Det är borgerlig kulturpolitik.
Kulturpolitik är inte en liten perifer företeelse som bara angår ett fåtal kulturarbetare och storkonsumenter av kultur. Ett fritt och självständigt kulturliv är en förutsättning för en levande demokrati. Det finns all anledning att ta en rejäl ideologisk strid kring kulturpolitiken.
Detta inlägg återfinns även på min egen blogg.
bodil Jun 28
Håller fullkomligt med Lena Adelsohn,kultur skall verka fram av sig själv utan skattemedel.
Skatter skall användas till helt andra ändamål nämligen välfärd.
Människorna får vara precis så kulturella de har lust med men det skall vara med egna insatser och idéer.
Vi svenskar får vänja oss med att betala vad det kostar.
Det blir därmed en sund och frisk konkurrens och vi kanske slipper en mängd trams som är skattefinansierat.
Peter Gustavsson Jun 28
Hej Bodil!
För mig är kulturen en viktig del av välfärden. Vad är det du vill ta bort? Biblioteken? De fria teatergrupperna? Museerna? Konst i det offentliga rummet? De offentliga kulturinsatserna bygger på att ge ett stöd till individer och gruppers insatser och idéer som kan vara till gagn för samhället i stort.
Mikael Jun 28
Det som först ska bort är givetvis biblioteken. De är inget annat än reliker från den tid då böcker var enda sättet att sprida information och dessa var så dyra att vanliga mäniskor inte hade råd med dem. Så är det inte idag. Bort! Och kom inte och prata om folkbildning eller nåt sånt trams. En genomsnittssvenson har läst kanske ett eller två Tintin-album från ett allmänt bilbliotek. Det är inte därifrån folk får sin bildning.
Peter Gustavsson Jun 28
Mikael, hur vore det om du kollade upp fakta först? Enligt rapporten “Folkbiblioteken 2006″ (http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3211&epslanguage=SV) tog folkbilioteken emot 71 miljoner besök 2006. Det är riktigt att boklånen minskar, men å andra sidan har lånen av exempelvis ljud- och talböcker, filmer och cd-skivor ökat kraftigt. Biblioteken har också en stor och växande service via nätet där man bland annat kan beställa böcker från huvudbiblioteket till filialen som ligger närmast och få tillgång till olika databaser. Och för många människor är biblioteket deras möjlighet att få tillgång till dator över huvud taget. För att inte tala om den enorma utlåning av barnböcker som sker via biblioteken.
Kunskap ska inte ransoneras, den växer om det är fler som delar den!
Akademikern Jun 28
Jag håller med Bodil och Lena Adelsohn. Peter Gustavsson, du verkar ha missförstått något, ingen har uttryckt en vilja att ta bort något. Om du verkligen tror att så är fallet, eller bara vill skrämmas låter jag vara osagt.
Dessutom glömde du bort att nämna att Lena Adelsohn jobbar för att fler kulturarbetare skall få tillsvidareanställning istället för att varva jobb med att gå på a-kassa ett par gånger om året.
“För mig är kulturen en viktig del av välfärden.”
- Det är ok, men inse att dina personliga åsikter om vad som är viktigt för dig inte ger dig rätt att stjäla andra människors pengar till just dina favoritprojekt.
Det går inte heller att äta sig mätt på kultur, men vem behöver det fria valet när sossarna vet vad som är bäst för just dig?
Peter Gustavsson Jun 28
Akademikern: Jag vore verkligen själaglad om fler kulturarbetare kunde ha tillsvidareanställningar. Men nu är det inte så, då innebär a-kassesänkningen en kraftig försämring för många tillfälligt anställda kulturarbetare. Och du vet nog lika väl som jag att det inte är “sossarna” som bestämmer vilka kulturprojekt som ska få stöd, utan att det är Kulturrådet. Stödet till kulturen sker i full offentlighet och under en ständigt pågående debatt om vilka prioriteringar som är de rätta.
bodil Jun 28
Hej Peter,
Du skriver att det inte är sossarna som bestämmer utan Kulturrådet,
men bäste Peter det sitter ju sossar i alla råd och institutioner de är dit kommenderade under alla sosseår.
Lite friska fläktar och befrielse från all unken socialism
ser undertecknad framemot i fortsättningen.
Heja Eva Schwartz som fått uppgraget idag.
För övrigt anser jag att socialismen är död.
Anders Löwdin Jun 28
Som Peter mycket riktigt påpekar så handlar kulturpolitik om ideologi. I den ena ringhörnan ser vi dem som förespråkar minskat eller obefintligt statligt stöd till kulturen. Detta får till följd att färre har råd att nyttja kultur. Kultur är i den meningen något ”fint” som bara välbärgade människor ska få ta del av.
Mindre statligt stöd leder till färre institutioner och färre kulturutövare vilket innebär en sämre kulturell och konstnärlig kvalité. Kvalité brukar vara något välbärgade människor uppskattar har jag för mig. Det fina blir i längden inte så fint med andra ord. Det är lätt att se parallellen till idrott här. Det krävs en bred bas av utövare för att få en framgångsrik elit. En Zlatan då och då tackar vi inte nej till.
I den andra ringhörnan finns dem som anser att kultur är en – inte individuell utan en gemensam angelägenhet. Alla – oavsett var man bor eller tjänar – ska ha rätt att ta del också av en icke kommersiell kultur. Det är detta som är grunden i socialdemokratisk kulturpolitik och detta bidrog till bland annat till succéreformen för fri entré på museerna. Något högern nu som bekant har skrotat. Besöken till våra museer ökade med 159 procent. Frågan är glasklar, kultur för många eller för få människor. Det är bara att välja.
Vad kan de som pläderar för minskat eller inget stöd till kulturen om svensk kultur idag, frågar jag mig ibland? En bred bas av kulturutövare har sedan länge byggt kultursverige, ofta i motvind. Men stödet har funnits där även om det ibland varit för litet. Om detta vet de lite, syns det. Basen är förutsättningen för eliten. Motsvarigheten till idrottens Zlatan heter i konstens värld Sidén. Ann-Sofi Sidén, den för närvarande mest uppskattade svenska konstnären på den internationella konstscenen. Länk Moderna Museet.
Vår bleka kulturminister har en önskan om en bred demokratisk förankring i alla frågor som rör kulturens framtid. En from önskan, ett önsketänkande rent av. Det lär inte bli någon bred demokratisk förankring om något som syftar till att vara odemokratiskt. Byt ut moderaterna som herrar vid det kulturpolitiska rodret mot folkpartiet så kan vi möjligen börja prata demokrati.
Och slutligen socialismen är inte död. Stödet för socialismen i Sverige pendlar mellan 40 och 45 % idag.
”Ryktet om min död är betydligt överdrivet” sa visst Mark Twain förövrigt.
bodil Jun 29
Anders,Socialismen i sin genuina utövning och hyllning ÄR död.
Sossarnas för dagenpolitik är en mischmasch av olika ismer.
Människor i Europa är så till den milda grad trötta på socialismen och det kan DU Anders konstatera när Du avläser val
efter val i Europa
Nu har jag inte tid längre för nu skall jag iväg och spela golf, som nästan alla fd. socialister också spelar.
so long
Anders Löwdin Jun 29
Hej Bodil
Trevligt med lite nyanser från ditt håll. Lycka till med golfspelandet…. Själv är jag sportdykare, du vet ”Att ta sig vatten över huvudet”.
anders hansson Jun 29
Löwdin, din beskrivning av en polariserad kulturpolitiskdebatt saknar nästan helt förankring i verkligheten. Minister Adelsohn Liljeroth var mycket tydlig med att det inte skulle bli mindre pengar till ”kulturen”. Budgeten är på ca 11 GSeK men en sådan mängd pengar måste ju spenderas på ett sätt som är försvarbart.
Det personliga är ju det politiska (eller hur var det nu), så om jag tittar på min egna kulturkonsumtion kan jag bara konstatera att andelen statligt subventionerad kultur jag konsumerar är mycket liten. Den musik jag lyssnar på ges ut av kommersiella nationella eller internationella skivbolag, böckerna jag läser köper jag för några hundringar i privata affärer, de enda filmerna som jag ser som får stöd är en enstaka svensk film. De två (möjligen tre) årliga museum besöken kostar en vacker slant skattepengar men mitt liv skulle inte bli så mycket torftigt utan dessa.
Jag kan inte tänka mig att det är speciellt många som kan eller vill ta del av den ofta gammalmodiga och föråldrade kultur som brukar få stöd.
Anders Löwdin Jun 29
Måhända att debatten inte är lika polariserad bland etablerade politiker och media som jag framhöll. Å andra sidan ta och titta på kommentarerna ovan. Dom säger ju en del. Det finns gott om röster för att staten inte alls ska stödja kulturen, åtminstone bland den så kallade undervegetationen.
I praktiken är det däremot så att man med samma påse pengar så väljer man av ideologiska skäl att ta bort de fria entréerna på museerna. Man stryper tillgången på kultur. Man säger sig också vilja satsa på ett nytt operahus. Vilket är en klar prioritering. Kultur är svårt och kostar pengar. Kultur ska få kosta pengar och personligen ser jag gärna ett nytt operahus, också.
DN frågar sig idag på ledarsidan apropå “att andelen enskild finansiering inom kulturlivet bör öka” varför skulle ”rika privatpersoner och direktörer vara bättre på att fatta beslut om kulturstöd än politiker och tjänstemän?”. En bra fråga.
anders hansson Jun 29
Löwdin, “måhända” inte nej, varför väljer du då att använda halmgubbeargument?
Men vist bland oss icke kollektivister finns det en hel del som vill ha en minimal stat. Men bland riksdagspartierna är det inga som förespråkar sådant, så tipset för oppositionen är väll att framföralt opponera på realpolitiken och lite mindre på höger oppositionen. (men det är en smaksak om man vill diskutera verkligheten eller bara skyffla skit)
För att svara på DNs fråga: Privatpersoner och företag handhar bara sina egna pengar, därför kan de göra vad de vill med dem. Staten har med tvång krävt in sina pengar, när dessa skall spenderas bör det vara nytto och evidensbaserat.
Jonas N Jun 29
Varför privatpersoner med egna pengar är bättre på att hantera dem?
Det självklara svaret är att skillnaden mellan de två alternativen:
1) Att spendera egna pengar på sig själv, och
2) Att spendera andras pengar på andra ….
är milsvid!
Det räcker med att läsa/lyssna på folk med vänsterlutning. Det finns absolut ingen gräns på vad de skulle vilja spenadera andras penagr på, bara de finge! Och även insikten om varifrån dessa pengar kommer, eller att man försämrar för människor där dom tas verkar det vara riktigt tunnsått med.
Anders Löwdin Jun 29
Hanson, jag skyfflar inte skit. Den eventuella skiten får komma ifrån dig. I uttrycket måhända vilar en viss tveksamhet. Tveksamhet är det något du känner till Hanson? Eller mullrar du bara på som så många andra unga nya och gamla moderater/ högermänniskor?
Tveksamheten kommer främst av att vi har en blek kulturminister som hitintills inte haft så mycket mål i munnen. Det finns fog för en dold agenda inom kulturpolitiken, Ja, varför inte. Rädslan att sjunka ännu mer i opinionen gör väl att man försöker smyga igenom förändringarna. Vi vet mycket väl att vänstern är stark inom kulturvärlden.
Realpolitiken skriver du om. Vad vet du om den moderata kulturpolitiska realpolitiken, ute bland kommuner och stadsdelar? Där finner du precis det jag har skrivit om i min kommentar. Ett avsmalnande av kulturen, man gör den mer otillgänglig och det sker exempelvis när man drar in kultursekreterare och andra som ser till att unga och gamla kan ta del av kulturen. En ensam effektiv kultursekreterare i Bromma ser till exempel till att alla stadsdelens skolelever någon gång under ett läsår få ta del av ett kulturevenemang, 10 000 kulturbesök. Detta klarar inte alla hem eller föräldrar. Inte ens i Bromma. Hur ser det då ut i Spånga/Tensta? Kultursekreterarna behövs mycket väl med andra ord.
En fråga Hanson, hur evidensbaserar man kulturlivet? Det är inte vård och omsorgspolitik vi diskuterar här. Där får du nog leta efter en annan tråd, tror jag.
Ett evidensbaserad kulturliv, det var faktiskt det roligaste jag läst på länge.
Molierè, evidensbaserat, javisst! Reunion av nationalteatern eller Blå tåget, evidensbaserat, nej fy fan!
Detta om något visar väl på hur lite insatt man verkligen är av kulturlivets betingelser och förutsättningar. Så länge ni gafflar om att skatt är att likställas nästintill med stöld lär vi inte komma så mycket längre i debatten om vår kulturpolitik.
Hej på er, hoppas ni får en fin sommar i alla fall.
bodil Jun 29
Anders,
Skatt är inte nästintill stöld det ÄR stöld när det är svenska nivåer.
Konstigt att man måste ha en person (Du får kalla den vad Du vill)som skall dela ut nöjen och evenemang till lata och ointresserade barn.
Det är ett typiskt socialistiskt initiativ som har blivit permanentat i den här sossestaten.
Gode Gud gör att vi blir befriade från allt sådant trams,och Gode Gud gör också att SVTochSR avsocialiceras.
Tyvärr satte några skurtrasor och sagoberättare käpp i hjulet för Cecilia Stegö Chiló´.
Den kvinnan hon visste hur kulturen skulle skötas.Förresten Anders hur ser det ut där nere i det havet där Du sportar ?
Är det djungelns lag som gäller där eller finns det djungelsekreterare som delar ut uppdrag till de olikfärgade fiskarna vad tror DU?
PS undertecknad vann sin match, tycker Du att jag skall dela den vinsten med min motspelare ?
so long
Anders Löwdin Jun 29
Bodil, kallar du våra barn för lata och ointresserade! Har du en skruv lös eller?
bodil Jun 29
Anders,
Inte alla barn men väldigt många och är de inte lata så blir de
om de inte får taga egna initiativ.
Barn skall inte behöva några kultursekreterare de skall fixa kultur av egen kraft.
Skruven sitter fast, Du behöver inte oroa Dig, just nu sitter den väldigt fast. Vi har ju en regering som arbetar på att få slut på sosseriet.
so long
magnus alexanderson Jun 30
alla ni som helt vill avskaffa anslag till kulturen…jag är lite nyfiken på hur ni ser på era liv och ert förhållande till världen…mitt intryck är att allt här i livet för er har en prislapp…t.ex verkar er definition av kultur vara enbart en samling produkter som grönsaker eller golfklubbor, färdiga att konsumeras…vi vet också alla att den som har mer pengar kan köpa sig mer frihet än den som har mindre…är detta förhållande något som ni anser vara helt oproblematiskt?…inget att bry sig om…är det möjligt att hela sveriges befolkning kan bli miljonärer?…ett kulturellt exempel…picasso var en av förra århundrats mest kända konstnärer…oförtjänt eller inte kan vi lämna därhän…ni kanske inte alls har intresse av att besöka moderna muséet och betrakta hans verk…om man bortser från ert direkta intresse att inte vilja betala för det…är det helt oväsentligt och värdelöst för er att man kan få uppleva en av förra århundrates ” största ” konstnärer i sverige…om ni anser det…skulle jag vilja veta varför…
Micke B Aug 7
En genomsnittssvenson har läst kanske ett eller två Tintin-album från ett allmänt bilbliotek.
Om verkligheten i räcker utan ni är tvugna att ljuga för att genomdriva förändringar vilken rätt har ni i så fall att styra?